SUCKER PUNCH

Igår kväll gick jag och Guillaume på premiären av Sucker punch. Vi blev båda förtjusta i både filmen och soundtracket. Regissören, Zack Snyder, var där och svarade på frågor i slutet. Tyvärr var 70% av frågorna mest larv från folk som ville ha uppmärksamhet, typ i stil med "får jag va med i din nästa film" osv. Spare me. Jag kommer nu att skriva lite om filmen samtidigt som jag inte vill avslöja för mycket, så vill du inte veta nåt alls föreslår jag att du slutar läsa här. Filmen utspelar sig på 50-talet då man ofta genomförde lobotomi. Våran huvudkaraktär är en tjej i 20-årsåldern som blir tvångsinlagd på ett mentalsjukhus av sin styvfar efter att ha försökt rädda sin syster från honom. Styvfadern betalar i hemlighet ägaren att se till att hon blir lobotomerad utan att fråga om anledningen. Huvudrollsinnehavaren, vars riktiga namn vi aldrig får veta utan känner till som "baby doll", försöker få med sig de andra tjejerna till ett rymningsförsök innan hennes lobotomi ska utföras. Bitvis under hela filmen går baby doll mentalt in i paralella värdar för att tampas med de psykiska smärtorna och finna modet och styrkan för att genomföra rymningsplanen. Jag tycker personligen att filmen var mörk, vacker och jättebra. Regissören berättade att han ville parodisera både sig själv och alla andra actionfilmsklyschor samtidigt som han ville bryta vissa normer. Både huvudrollen och de andra viktiga karaktärerna är kvinnor som måste kämpa sig ur en värld styrd av vidriga gubbar. För alla män i hela filmen, förutom en, är totala svin. Givetvis kan man reagera på att tjejerna för de mesta har sexiga outfits, men man får inte glömma att de faktiskt ÄR offer i världen de lever i, men absolut inga våp.