NÄR MAN HAR MARDRÖMMAR...

...är det skönt att vakna upp och se det här. Ibland frågar folk varför jag vill ha hund, och även om jag inte kan sätta fingret på någon form att allförklarande anledning, så anser jag att när man väl haft hund vill man inte leva utan. Precis som mycket annat man gör utvecklas begreppet "att ha hund" till en livsstil och en del av vardagen. Givetvis någonting positivt. Sen precis som med alla andra livsstilar måste vissa saker man ibland vill göra flytta lite på sig, i mitt fall som att vara ute hur länge jag vill på en lördagskväll. Där sa Ruben en smart grej; "men det är väl bättre att gå hem och ta en promenad med hunden istället för att supa varenda helg" och det har han helt rätt i. Antingen är man ute ett tag eller så skaffar man väl hundvakt en kväll?

EN UDDA KONVERSATION

Jag och Nebel tog våran vanliga kvällsrunda runt hamnen (och det var mycket mörkare än på fotot). Då kom en långsmal kille som påminde om Sawyer i Lost vandrandes från motsatt håll. Nebel som alltid är lite extra vaksam på kvällar, morrar och reser ragg mot killen som istället för att ta den berömda omvägen skyndar upp till oss. Han säger att han älskar dobermann och att Nebel är jätte fin. Nebel å andra sidan tycker inte alls om att en mystisk främling kommer springande och trycker upp händerna i ansiktet på honom. Han drar sig undan och blir smått hotfull medans jag förklarar att han nog blev lite förvånad. Killen fortsätter mot alla odds att försöka bli kompis med Nebel och forcerar hans huvud klämt mellan sina händer närmre sitt ansikte medans han gör gulligull ljud. Jag tänker att om jag spänner mig minsta lilla nu kommer Nebel inom en nanosekund att hänga med käkarna från killens ansikte. Då plötsligt säger han i vänlig ton: "jag älskar hundar och har haft många själv... Du vet, jag blev ju våldtagen som barn. Det är roligt med hund". Jaha. Och efter det uttalandet önskar han oss en trevlig kväll och går vidare.

LÄGENHETEN DEL 2 ~ BALKONGEN

Utsikten är det inget fel på :D Balkongen är för övrigt hundarnas favorithäng! I födelsedagspresent fick Guillaume av mina föräldrar ett presentkort på balkongprylar på vi kan byta ut mitt vingliga (och ja, givetvis självhopsnickrade) plastbord en gång för alla!