NY BANNER!!!1!!ONE!

Då var den nya bannern klar! Antingen har jag den såhär eller så lägger jag till lite saker allt eftersom. Visst är den helt underbart psykadelisk?

KOM TILLBAKS!

Helvete då.
Jag har varit en trogen Ho till Screentech enda sedan de började ta in mangateckningsprylar från Deleter 2006 eller nåt. Det är det ENDA inköpsstället med vettiga priser för både raster och papper med grids. Precis som allting annat i hela sverige, försvinner det när man inser att det inte drar in tillräckligt mycket pengar längre. Jag kommer att få återgå till att beställa saker från tyskland igen. Lite dyrare, lite längre väntetid, lite mer jävla komplicerat. Men mycket större utbud. Det spelar ingen roll vad du gör så länge du gör det i sverige - för den procent som läser serier i sverige blir endå mindre än samma procent i exempelvis tyskland. Alla problem med skapande yrken trillar alltid tillbaks i samma jävla burk - DET FINNS INGA MÄNNISKOR I SVERIGE! Våra 10 miljoner kan inte ens jämföras med tysklands 84 miljoner. Klart som fan att marknaden är mindre. Jag skulle verkligen föredra att ha mina ritmaterial i samma land som jag bor i. SLUTA SVERIGE!!! Jag uppmanar alla som gillar serier att flytta till sverige snarast och skaffa en jäkla massa barn.

ATT KLÄ EN...?

Jag hjälper till lite på ett projekt (tyvärr kan jag inte avslöja någonting om det i nuläget). Jag ritar skisser av eventuella outfits att gå efter. Här är en lite glamourös version och en mer fetisch

PRAOELEVER

Här är mina duktiga Praoelever Elsa och Josefine. De jobbar på jättebra (även om det är lite väl mycket snack ibland). Elsa har praoat här förut i en vecka och den här gången stannar båda i två veckor. Båda tänker söka till serieskolan i malmö när de är klara med gynnasiet. Jag jobbar sällan så bra som när jag har praoelever eftersom jag måste föregå med så förbannat gott exempel...!

NBS-ANTOLOGIN IN PROGRESS

Jag har nog aldrig haft så fullt upp med saker som jag har nu. Den här gången tänker jag inte ursäkta mig eftersom jag anser att det är någonting bra. Som några redan vet var jag nere en kortis i Malmö och träffade Henrik, hade ett studiomöte, och ytterligare en grej ni kommer få reda på i februari. Nosebleed studio jobbar på en ny hemsida och en antologi för att fira vårat 5-årsjubileum. Jag jobbar på både August in June och på novellmangan till antologin som jag kallar "the big sleep" och är lite löst baserad på en dröm jag hade

JAG ÄR ETT FYRVERKERI

Jag vet inte om jag i ord kan beskriva vad jag känner nu. Jag tror att jag när som helst kommer att explodera i glittrigt konfetti. Jag fick ett telefonsamtal. Det viktigaste telefonsamtalet jag fått på flera flera år. Nu när jag tänker efter, kanske det viktigaste telefonsamtalet jag någonsin fått.

August ringde.

Jag var helt oförberedd och visste inte riktigt vad jag skulle säga till en början. Jag svamlade lite om mailet jag skickat tidigare angående min planerade Londonresa och lite allmänt om hundarna. Vi kom återigen in på barndomsdiskussioner och på något sätt släppte allting för mig. Det mesta som jag berättat för alla andra om projektet kunde jag plötsligt säga direkt till huvudpersonen. Och vi pratade verkligen om allting. Jag lyckades få med precis allting. Jag tror inte att någon kunde ha gjort det klarare hur jag kände. Jag vill att han ska veta hur han är det bästa som hände min barndom, hur det värsta som hänt var när jag svek honom och hur det här projektet rakt igenom är det finaste jag kan ge någon. Hur mycket det bara är till honom. Jag tror verkligen att vi behövde det här samtalet och jag ångrar verkligen inte att jag tog det över telefon istället för på plats. Jag kunde inte vänta utan allting bara rann över - och det kändes jävligt bra att det gjorde det. Jag kan inte beskriva känslan på annat sätt än att jag släppt en stor jävla sten jag konkat på i elva år. Det har tagit mig elva år att göra någonting åt ett misstag jag begick, men nu är det verkligen gjort. Jag tror inte jag har haft ett sånt här emotionellt laddat samtal från min sida med någon någonsin. Jag tror jag dör lite inombords. Eller det kanske inte är det bästa sättet att säga det på? Jag tror fan att jag lever lite inombords!